Sverige

Skatt

Grundregeln är att du betalar skatt i det land där du jobbar. Du betalar alltså INTE skatt i två länder med samma inkomst. Detta regleras genom dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och de flesta EU/EES-länder. 

Ansök om svensk skatt och få ett samordningsnummer

När du börjar jobba i Sverige måste du även betala skatt i Sverige. Du måste därför vara registrerad hos den svenska skattemyndigheten Skatteverket. Du behöver inte ha ett svenskt personnummer i Sverige, men du måste ha ett samordningsnummer hos Skatteverket. När du ansöker om SINK-skatt (särskild inkomstskatt för utomlands bosatta) hos Skatteverket får du också ett samordningsnummer. Du behöver fylla i en blankett som heter "Ansökan om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta" eller SKV 4350. Första gången du ansöker måste du också skicka in en kopia på ditt pass.  

Välj SINK-skatt eller obegränsad skattskyldighet

När du fyller i ansökningsblanketten kan du samtidigt välja om du vill bli beskattad enligt det så kallade SINK-systemet eller som allmän skattebetalare enligt lagen om svensk inkomstskatt. SINK är en statlig skatt på ens bruttoinkomst vilket innebär att ens inkomst blir beskattad med 25% - å andra sidan får du inga avdragsalternativ.    

 

Om du istället vill beskattas som vanlig svensk inkomstskattebetalare, kan du fortfarande använda samma blankett. Du måste bara fylla i att du istället vill beskattas enligt svensk inkomstskattelag. Det finns emellertid vissa villkor som ska uppfyllas, till exempel måste du ha tjänat 90% av din totala årliga inkomst i Sverige för att också ha rätt till ränteavdrag i Sverige.

 

Kom ihåg att ange ditt födelsedatum i formuläret. När du är klar skickar du den sedan till: 

Skatteverket              

Utlandsenheten    

SE-205 31 Malmö

Sverige 

Meddela din arbetsgivare  

När Skatteverket har behandlat din ansökan, skickar de antingen ett beslut om SINK-skatt eller en A-skattsedel för beskattning enligt svensk inkomstskattelagstiftning. Du måste skicka in SINK-beslutet eller A-skattsedel till din arbetsgivare. Om din arbetsgivare inte får SINK-beslutet eller A-skattsedeln, kommer det att dras en högre skatt från din inkomst.  

Självdeklaration

Om du bara betalar SINK-skatt så behöver du inte skicka in en inkomstdeklaration men om du betalar vanlig inkomstskatt måste du fylla i, underteckna och skicka in din inkomstdeklaration till Skatteverket. Detta gäller även om du har aktier som är skattepliktiga i Sverige  

Läs mer om den svenska skatteformulären på Info Nordens hemsida

Checklista

Om du bor i Danmark eller Norge finns det ett antal sakförhållanden som du måste förhålla dig till och göra i rätt ordning. 

1) Få ett svenskt samordningsnummer: När du börjar arbeta i Sverige måste du också betala inkomstskatt i Sverige. Därför måste du vara registrerad hos den svenska skattemyndigheten Skatteverket. Du behöver inte ha ett svenskt personnummer för att arbeta i Sverige men det är ett krav att ha ett samordningsnummer. 

Läs mer om hur man ansöker om ett samordningsnummer på Øresunddirekts hemsida. Du får samordningsnumret genom att fylla i blanketten SKV 4350 hos Skatteverket. 

Ansök här för att få ett samordningsnummer med  SKV 4350

2) SINK-skatt eller allmän skattebetalare: Om du bor i Danmark och pendlar till ditt jobb i Sverige måste du bestämma om du ska beskattas enligt SINK-systemet (endast 25% beskattning men ingen möjlighet till avdrag) eller vara obegränsat skattskyldig. 

Läs rubriken Skatt här ovan om skillnaden och fördelen med att välja SINK över vanlig skatt. 

3) Flytta dina medlemskap till a-kassa och fackföreningar: Du måste vara arbetslöshetsförsäkrad i det land du arbetar i även om du bor i ett annat land. Om du bor i antingen Danmark eller Norge men arbetar i Sverige, så är det i Sverige som du måste vara arbetslöshetsförsäkrad. Se därför till att bli medlem i en svensk a-kassa redan på din första arbetsdag i Sverige. Om du är försäkrad i ett annat land än i det land du arbetar i, anses du dessvärre oförsäkrad i ditt arbetsland. Om du vill bli medlem i en fackförening bör även den vara svensk, eftersom de danska fackföreningarna inte har någon inverkar på den svenska arbetsmarknaden. Om du redan är medlem i en arbetslöshetsförsäkring och en fackförening i Danmark måste du överföra dessa medlemskap till de svenska motsvarigheterna.  

4) Kontakta Försäkringskassan: När du arbetar i Sverige, måste du kontakta den svenska myndigheten Försäkringskassan. Om du är socialförsäkrad i Sverige har du rätt till sociala förmåner från ditt arbetsland. Du måste dock först kontakta Försäkringskassan när du behöver något såsom till exempel beställning av ett EU-sjukförsäkringskort – om du inte har något specifikt behov kommer din ansökan att inte behandlas.   

Läs mer om dina rättigheter i Sverige på Øresunddirekts hemsida eller Grensetjänsten

5) Öppna ett svenskt bankkonto: När du ska börja arbeta i Sverige behöver du också ett svenskt bankkonto där du kan få din lön deponerad. Liksom i Danmark har respektive bank olika förmåner/erbjudanden. Därför är det klokt att kontakta flera banker på förhand för att höra vilka förmåner de erbjuder. Det är viktigt att ta reda på vad för avgift och hur lång tid det tar som man överför från ett utländskt konto till ett svenskt.  Det finns också flera banker som har kontor på båda sidorna av sundet.  

När du ska öppna ett bankkonto hos en svensk bank, bör du medbringa dessa dokument vid ert första möte: 

  • Anställningsbevis 
  • Personbevis från ditt hemland eller folkbokföringsbevis om du redan bor i Sverige 
  • Pass eller körkort om du inte redan har ett svenskt ID 

6) Ta reda på ditt pensionssystem:  Under tiden som du jobbar i Sverige sparar du in en svensk pension. I Sverige består pensionen av tre delar: Den allmänna pensionen, tjänstepension och privat pensionssparande. När du börjar jobba i Sverige är det därför en bra idé att undersöka villkoren för din tjänstepension på din nya arbetsplats, eftersom dessa kan variera.     

För dig som flyttar från Sverige till Danmark eller vice versa finns Øresund direkt, en tjänst med massor av samlad information om vad som gäller vid studier eller arbete i respektive land. Grensetjänsten är motsvarande tjänst för svenskar i Norge och vise versa och innehåller sammansatt information från svenska och norska myndigheter och organisationer, för företag och privatpersoner med gränsöverskridande aktiviteter.

Arbetslöshetsersättning

En svensk a-kassa fungerar på liknande sätt som i Danmark, men däremot så skiljer sig den svenska arbetslöshetsersättningssystemet på flera sätt i jämförelse med den danska.  

Svensk a-kassa 

En arbetslöshetsförsäkring, som vanligtvis kallas för a-kassa, kan ge ekonomiskt stöd om man blir avskedad eller om man av andra skäl blir arbetslös. Det är de 28 svenska a-kassorna som således hanterar utbetalningen av arbetslöshetsersättning.   

Man betalar en månatlig avgift till vald a-kassa. Kostnaden varierar och brukar oftast ligga mellan 90 SEK/månaden – 125 SEK/månaden (2020), vilket är betydligt billigare än de danska medlemsavgifterna. Till skillnad från Danmark kan de dock inte dras från skatten. A-kassorna finansieras delvis av medlemsavgifter men också genom arbetsgivaravgifter och statsbidrag.

 

Tidigare var a-kassan en del av de olika fackföreningarna, men idag är endast ett fåtal a-kassor kopplade till en fackförening, även om alla a-kassor är förknippade med ett särskilt yrke eller bransch. Trots detta kräver ett medlemskap i en a-kassa inte ett fackligt medlemskap och vice versa.  

Kom ihåg det här! Som gränspendlare måste du komma ihåg att kontakta en EU-samordnare när du vill bli medlem i en arbetslöshetsförsäkring i Sverige eller Danmark.  
Är du berättigad till arbetslöshetsförsäkring? 

För att vara berättigad till arbetslöshetsersättning måste du uppfylla följande villkor:

Du måste ha arbetat i minst sex månader med minst 80 timmar i månaden i 12 månader före arbetslöshet, eller så måste du ha arbetat minst 480 timmar inom en sammanhängande 6-månaders period – åtminstone 50 timmar varje månad.  

 

För att vara berättigad till arbetslöshetsersättning måste du även anmäla dig till Arbetsförmedlingen din första dag som arbetslös. Det är också ett krav att du aktivt söker arbete och har möjlighet att ta det arbete du erbjuds.  

 

Förmånsbidrag i Sverige 

Den svenska regeringen fastställer storleken på arbetslöshetsersättningen. En a-kassa har därför ingen inverkan på hur mycket du kan få i ersättning. Det är möjligt att säkra en högre arbetslöshetsersättning genom en så kallad inkomstförsäkring.  

Ersättningen beräknas utifrån den arbetslösas tidigare inkomst och utgör 80% av lönen under de första 100 dagarna, dock högst 910 SEK/dag. Efter 100 dagar har du rätt till 80% av din lön dock högst 760 SEK/dag. Efter 200 dagar minskas ersättningen till 70% av föregående inkomst. Du kan maximalt få ersättning i 300 dagar (dock 450 dagar om du har barn under 18 år) (2020) utan möjlighet till förlängning. Dessutom är arbetslöshetsförsäkringen beskattningsbar och du tjänar fortfarande in pensionspengar även om du är arbetslös och har arbetslöshetsersättning.  

Pension

Du sparar gentemot svenska pension för varje år du jobbar i Sverige. Det innebär att en del av din inkomst går till pensionen samtidigt som din arbetsgivare betalar en del genom arbetsgivarskatten.

Den sammanlagda avgiften ligger på 18,5% av din totala pensionsgrundande inkomst varav 16% går till inkomstpension och 2,5% till premiepension.

Du får också rätt till pension om du är föräldraledig, studerar, utför militärtjänst eller är sjukskriven. I dessa fall betalas pensionsskatten av staten.

Läs mer om hur du blir beskattad och andra pensionsregler på Nordisk e-tax eller på Grensetjänsten.

Privat pensionssparande

Även om du tjänar både statlig pension och tjänstepension, kan du samtidigt välja att komplettera med privat pensionssparande. Privat pensionssparande är frivilligt och dras av antingen från din bank eller ditt pensionsbolag. Om du är intresserad av att veta mer om privat pensionssparande är det de du ska kontakta.

Hur ansöker du om pension?

Du måste alltid ansöka om pension. Man ska helst söka tre månader innan man vill ha sin första utbetalning eftersom man inte kan få sin pension utbetald retroaktivt. Ansökningsblanketten samt mer information finns på Pensionmyndighetens hemsida.

Det finns också möjlighet att ansöka om pension via deras e-tjänst men då behöver man ha en e-legitimation. Det är den samma e-legitimation du använder när du loggar in på till exempel Försäkringskassan och Skatteverket.

 

Läs mer om e-legitimiation här.

Boende

Precis som i Danmark så äger man sin ägarlägenhet helt och hållet i Sverige om man har köpt den. Sedan år 2009 är det möjligt att äga lägenheter och inte bara hus.

Det vanligaste är annars att en lägenhet i Sverige är ett hyreshus eller en så kallad bostadsrätt – ett system som påminner om de danska andelslägenheterna.

När du köper en bostadsrätt i Sverige, blir du medlem automatiskt medlem i en bostadsrättsförening och äger därmed en del av den föreningen.

Bostadsrättsförening

Som medlem i en bostadsrättsförening äger du inte själva lägenheten du bor i, utan den ägs av bostadsrättsföreningen. Du är dock ansvarig för att reparera och underhålla lägenheten. Det innebär att trädgård och gemensamma områden förvaltas av alla medlemmar i bostadsrättsföreningen. Du betalar därför, utöver det faktiska priset på lägenheten, även en månadsavgift till bostadsrättsföreningen som sedan står för gemensamma kostnader. Denna månadsavgift redovisas i försäljningsmaterialet och täcker föreningens kostnader för lån, avbetalningar, skatter, fondbetalningar, drift och underhåll.

Avgift och underhåll

Utöver avgiften till föreningen tillkommer kostnader för även el, värme och vatten. Bostadsrättsföreningen beslutar om fastigheternas ekonomi och underhåll. Som medlem i föreningen har du rätt att rösta på föreningsstämman. Därigenom har du möjlighet att påverka driften av fastigheten och hur mycket du måste betala i avgift. När du sedan säljer fastigheten bestämmer du själv priset, och bostadsrättsföreningen har ingen rätt att påverka försäljningsinkomsterna. Det är marknadsvärdet som bestämmer försäljningspriset.

Läs mer om de svenska bostadstyperna på Øresunddirekts hemsida

Folkbokföring

Om du flyttar till Sverige och ska bo där i mer än ett år, ska du folkbokföra dig och ha ett svenskt personnummer. I Sverige är det Skatteverket som behandlar folkbokföringen.

Du kan ansöka om att bli folkbokförd och få svenskt personnummer när flytten till Sverige har skett. För att kunna bli folkbokförd ska du kunna uppvisa för Skatteverket att du kan få uppehållstillstånd i Sverige i minst ett år. När du sedan besöker Skatteverket för att anmäla din flytt till Sverige är det därför viktigt att du tar med dokumentation och bevis på att du kan få uppehållstillstånd i Sverige. Detta gör det lättare för Skatteverket att behandla din förfrågan och kan leda till att handläggningsprocessen blir snabbare. De dokument som du ska ta med skiljer sig beroende på anledning till vistelse i Sverige.

Ta med följande dokumentation till Skatteverket:

  • Pass
  • Uppehållstillståndskort (UT-kort) om du är medborgare i ett land utanför ESS-området
  • Dokumentation som visar att du har uppehållstillstånd (se ovan) möjligen även vigselbevis.

Upplysningar om folkbokföring delas även med andra myndigheter

Uppgifterna i folkbokföringsregistret kan delas med till andra myndigheter och andra delar av samhället via Navet (Skatteverkets system för distribution av folkbokföringsupplysningar) och statens adressregister, SPAR. Det innebär att myndigheter och kunder hos SPAR kommer att informeras om din nya adress när du flyttar eller ditt nya namn, om du ändrar det.

Skatteverket överför automatiskt uppgifter om folkbokföring till myndigheter som:

  • Försäkringskassan
  • Migrationsverket
  • Centrala studiestödsnämnden
  • Transportstyrelsen 
  • Pensionsmyndigheten m.fl.
Auktorisation av yrken

I Sverige är vissa yrkestitlar skyddade, vilket innebär att du som icke-svensk måste ha en svensk legitimation (auktorisation) för att kunna arbeta med en skyddad verksamhetstitel i Sverige.

Hur ansöker man om rätt att utöva yrket?

Det är den myndighet som är ansluten till det enskilda yrket som anger regler, krav på dokumentation och som godkänner din förmåga att bedriva ditt yrke i Sverige. För att kunna få din förmåga att utföra ett titelskyddat yrke godkänt måste du kunna dokumentera att du följer dessa regler. Detta görs genom att lämna in en ansökan för att få svensk legitimering till den berörda svenska myndigheten.

Var ska tillståndsansökningarna skickas till?

De svenska myndigheterna som utfärdar affärstillstånden är:

 

Värt att notera! Det blir det allt vanligare att arbetsgivare kräver utdrag ur belastningsregistret vid anställning, speciellt inom vård, skola och annan pedagogisk verksamhet. På polisens hemsida kan du begära utdrag från ett annat EU-lands kriminalregister. Processen kan ta tid så se till att vara ute i god tid!

Arbetstillstånd för den som är anställd och medborgare i ett land utanför EU

Om du är medborgare i ett land utanför EU och vill arbeta i Sverige behöver du i de flesta fall ha ett arbetstillstånd. 

Läs mer om kraven för arbetstillstånd

Läs mer om hur du gör för att ansöka om arbetstillstånd

Du behöver inte ansöka om arbetstillstånd om du

  • har permanent uppehållstillstånd
  • är student med ett uppehållstillstånd för studier på högskolenivå
  • är gästforskare som har beviljats särskilt uppehållstillstånd för forskning
  • är asylsökande och är undantagen från kravet på arbetstillstånd (har AT-UND)
  • är EU-medborgare.
 

För vissa yrkesgrupper och vissa medborgare finns särskilda regler när det gäller arbete i Sverige.

Läs mer om särskilda regler för vissa yrken och länder

Vissa yrkesgrupper kan under en begränsad tid komma till Sverige och arbeta utan arbetstillstånd.

Läs mer om undantaget från kravet på arbetstillstånd

Regler för att ta med bil till Sverige

Hovedreglen er at bilen skal være registreret i det land, hvor ejeren har sin egentlige bopæl. Flytter du til Sverige, skal din bil derfor indregistreres i Sverige.

Når du flytter til Sverige med din bil må du højst bruge bilen i én uge efter du har indført den. I denne uge skal du have en gyldig trafikforsikring.

Alle køretøjer der indføres til Sverige for at anvendes her, skal gennemgå oprindelseskontrol inden de kan registreres. Du skal ansøge om oprindelseskontrol af din bil hos færdselsstyrelsen, Transportstyrelsen. Når du har fået oprindelseskontrollen godkendt, skal du kontakte bilinspektionen for en registreringsbesigtning.

Tjekliste

Transportstyrelsen har lavet en temmelig tjekket liste, med de ting du skal gøre or indførsel af køretøjer fra start til slut. Den beskriver hvad du skal gøre og i hvilken rækkefølge fra du ankommer ved den svenske grænse til din bil er køreklar. Den giver information om told, skat, trafikforskring, oprindelseskontrol, registreringsbesigtning og registreringsnummer.

Se listen her.

Hvis du er statsborger i et andet nordisk land og opholder dig midlertidigt i Sverige, må du højst køre med en udenlandskregistreret bil i Sverige i op til et år.

Er du turist i Sverige, bør du kontakte dit forsikringsselskab i dit hjemland for nærmere information.

Förskola

I Sverige er der forskellige former for pasningstilbud til børn mellem 1 og 5 år. I skal selv betale for pasningen. Ifølge Sveriges Kommuner och Landsting, kan kommunen ikke kræve at dit barn har et svensk personnummer for at I skal kunne ansøge om pasningsplads.

Den mest almindelige form for pasning af børn mellem et og fem år er i børnhaven (förskolan). Børnehaven er en pædagogisk gruppevirksomhed som børn kan deltage i fra etårsalderen og indtil de begynder i børnehaveklasse (förskoleklass) eller i skolen.

Børnhaven har sin egen læreplan som den er forpligtet til at følge. Der findes kommunale børnehaver som drives af kommunerne, men private børnehaver er også almindelige, for eksempel private børnehaver som drives af forældrene.

Alle børnehaver har åbent hele året. Børnehaverne er åbne om dagen, men i nogle kommuner findes der også børnehaver der er åbne om aftenen og om natten. Kontakt den kommune du skal flytte til for yderligere information.

Er du arbejdsløs eller på barselsorlov, har dit barn ret til en pasningsplads mindst tre timer per dag eller 15 timer per uge. Visse kommuner tilbyder mere end dette.

I Sverige gælder den såkaldte ’maxtaxa’ hvilket betyder at der findes et loft for hvor stor en afgift forældre skal betale.

Der findes også dagpleje og en anden børnepasnings mulighed du kan læse mere om på Info Nordens hjemmeside.

Föräldraledighet

Barselsorlov giver forældre mulighed for at holde fri fra arbejde for at passe barnet. Med barselsdagpenge kan du som forælder tage orlov fra dit arbejde, og modtage ydelsen i længere sammenhængende perioder på enkelte dage eller dele af dage.

Hovedreglen er at hvis du bor og arbejder i Sverige, optjener du retten til barselsdagpenge i Sverige. Hvis du bor i Sverige, men arbejder i et andet nordisk land, optjener du retten til barselsdagpenge i arbejdslandet.

Orlov i forbindelse med graviditet, barsel og adoption

I Sverige har du ret til at holde helt fri fra dit arbejde når du føder barn. Du har ret til det i en sammenhængende periode på mindst syv uger før den forventede fødselsdato og syv uger efter fødslen.

Indtil barnet er 18 måneder, har du som forælder ret til at være helt ledig fra dit arbejde.

Indtil barnet fylder otte år eller afslutter første klasse, har du som forælder ret til at være ledig fra dit arbejde hvis du tager forældreorlov. Du har også ret til at forkorte din arbejdstid med op til en fjerdedel.

Du har ret til at opdele din barselsorlov i højst tre perioder hvert kalenderår. Hvis du og din arbejdsgiver er enige, kan du opdele barselsorloven i flere perioder.

Du kan modtage barselsdagpenge mens du er på barselsorlov hvis du er social sikret i Sverige, og hvis barnet er bosat i Sverige eller bor i EU/EØS eller Schweiz. Barselsdagpenge udbetales for 480 dage for et barn. I 390 dage er barselsdagpengene baseret på den indkomst du har. De resterende 90 dage er ydelsen på laveste niveau.

For at få barselsdagpenge mens du er på barselsorlov gælder der forskellige regler afhængig af hvilket år barnet er født.

Når du flytter til et andet nordisk land før eller under orlov

Hovedreglen er at du indtjener din barselsorlov i det land hvor du arbejder.

Læs mere udførligt om barselsregler – herunder også hvis du flytter til et andet nordisk land her.

Den här webbplatsen använder cookies. Genom att klicka vidare godkänner du att vi använder cookies.